Spoofing innebär att bedragare förfalskar avsändaren i ett samtal, sms eller mejl så att det ser ut att komma från en betrodd källa, till exempel banken, ett företag du känner igen eller en myndighet som Skatteverket. Telefonnumret eller adressen som visas är inte den verkliga, avsändaren utger sig helt enkelt för att vara någon annan, och syftet är nästan alltid att lura dig att lämna ut lösenord, engångskoder eller pengar.
Det som gör spoofing effektivt är just förtroendet. En bedragare som ringer från ett okänt utländskt nummer väcker misstankar direkt. Ett samtal som ser ut att komma från din banks vanliga kundtjänstnummer gör det inte, och just den mekaniken ligger bakom de flesta bedrägerier med spoofing som polisen och bankerna varnar för.
Så fungerar spoofing i praktiken
Vid nummerspoofing manipulerar bedragaren signaleringen i telefonnätet så att mottagarens telefon visar ett annat telefonnummer än det som faktiskt ringer. Tekniken kräver ingen tillgång till offrets telefon eller till det verkliga numret som visas, den utnyttjar i stället svagheter i hur äldre delar av telenätet hanterar avsändaruppgifter.
Samma princip gäller för sms och e-post: avsändarfältet går att sätta manuellt i många system, så ett meddelande kan se ut att komma från “Banken” eller “Skatteverket” trots att det skickats från en helt annan plats i bedrägligt syfte. Vid dns-spoofing manipuleras i stället uppslagningen mellan ett domännamn och dess ip-adress, så att den som skriver in en riktig adress i webbläsaren ändå hamnar på en förfalskad webbplats som ser identisk ut.
Olika typer av spoofing: nummer, sms, mejl och dns
- Nummerspoofing: ett telefonsamtal visar ett annat, ofta bekant, telefonnummer än det verkliga.
- Sms-spoofing: ett textmeddelande skickas med en förfalskad avsändare, ofta kombinerat med en länk till en falsk inloggningssida (nätfiske).
- E-postspoofing: mejlets avsändaradress är förfalskad för att se ut att komma från en kollega, ett företag eller en myndighet.
- Dns-spoofing: trafik till en riktig webbadress dirigeras om till en förfalskad server, ofta via ett osäkert nätverk.
- Ip-spoofing: en angripare döljer sin verkliga ip-adress bakom en förfalskad för att komma förbi filter eller genomföra andra attacker, vanligast mot företagsnätverk snarare än privatpersoner.
Så känner du igen spoofing och nätfiske
Ett par återkommande drag skiljer spoofade meddelanden och samtal, och det nätfiske som ofta följer med dem, från äkta kontakt:
- Avsändaren ber dig agera akut, ofta med hot om spärrat konto eller skuld till Skatteverket.
- Du ombeds lämna ut känslig personlig information som lösenord, engångskoder eller kortuppgifter i samtalet eller via en länk, något seriösa avsändare aldrig ber om.
- Numret, e-postadressen eller postadressen som anges liknar det äkta men avviker i en detalj, eller mottagaren märker att tonen inte stämmer med tidigare kontakt.
- Länken i ett sms eller mejl leder till en av bedragarnas falska webbplatser som ser bekant ut men har fel domän vid närmare granskning.
Så skyddar du dig mot spoofing
Lämna aldrig ut lösenord, engångskoder, kortuppgifter eller annan känslig information till någon som ringer eller mejlar dig, oavsett vilket nummer eller vilken avsändare som visas. Lägg på och ring i stället upp banken eller företaget på ett nummer du själv slår upp, inte det som stod i samtalet, så låter du dig inte lura av bedragaren och dennes falska identitet.
Unika lösenord per tjänst gör också stor skillnad, eftersom ett läckt lösenord från en spoofad inloggningssida då bara drabbar ett enda konto. En lösenordshanterare sköter det åt dig och varnar dessutom om ett lösenord redan förekommit i ett dataintrång. Installera uppdateringar löpande och aktivera tvåfaktorsautentisering överallt det går, så räcker det inte att bedragaren fått tag i lösenordet.
Dns-spoofing är svårare att upptäcka själv eftersom webbplatsen kan se identisk ut. Risken är som störst på öppna, oskyddade nätverk, till exempel på café eller flygplats, där en VPN-app krypterar trafiken och gör det betydligt svårare för någon på samma nät att dirigera om dina uppslagningar. Får du spam från en spoofad e-postadress räcker det oftast att markera meddelandet som skräppost i stället för att svara.
Har du blivit utsatt för spoofing? Gör så här
Har du redan uppgett koder eller gjort en betalning: kontakta banken omedelbart, den kan ofta spärra transaktionen eller kortet innan pengarna hinner försvinna helt. Gör därefter en polisanmälan hos polisen, både för din egen skull och för att bidra till statistiken myndigheterna använder för att bekämpa bedrägerier med spoofing i stort.
Har du bara mottagit ett spoofat samtal eller sms utan att agera på det räcker det oftast att blockera numret och radera meddelandet. Rapportera gärna det förfalskade numret till din operatör, flera svenska operatörer samlar in sådana anmälningar om bedrägerier för att bygga filter mot återkommande spoofing-kampanjer.
