“Kvantdatorer kommer förändra världen 2028.” “Kvantöverlägsenhet är redan här.” “Krypto är dött om 5 år.” Rubrikerna trillar in varje vecka. Verkligheten är väsentligt mer prosaisk.
Vi pratade med Per Delsing (professor i kvantfysik, Chalmers), Maria Spethmann (Lunds universitet, kvantkommunikation), Göran Wendin (Chalmers, kvantalgoritmer) och en fjärde forskare på IBM Zürich som ville vara anonym. Slutsatserna är ganska samstämmiga — och inte särskilt sensationella.
Tre missuppfattningar
1. Kvantdatorer ersätter klassiska datorer. Nej. Det är som att fråga om en elgitarr ersätter en piano. De är specialinstrument för specifika problem: kvantkemi, vissa optimeringsproblem, kryptografi-brytning. Det allra mesta av vad en CPU eller GPU gör har en kvantdator ingen fördel i.
2. “Kvantöverlägsenhet” betyder något användbart. Google demonstrerade kvantöverlägsenhet 2019 — en kvantdator löste ett problem på 200 sekunder som skulle tagit en superdator 10 000 år. Problem: ingen behövde lösa det problemet. Det var konstruerat för att vara svårt för klassiska datorer, inte för att vara värdefullt. Vi är fortfarande långt ifrån “kvantnytta” — där en kvantdator löser ett kommersiellt värdefullt problem snabbare.
3. RSA-krypto kollapsar imorgon. RSA-2048 kräver troligen 4 000 logiska qubits och biljoner operationer. Idag har vi cirka 500 fysiska qubits per maskin, och varje logisk qubit kräver tusentals fysiska för felkorrigering. Räkneövning: vi är troligen 10-20 år bort. Men förbered ändå er post-quantum kryptografi — för det är inte 0 år och inte 100 år, det är någonstans mitt emellan.
Vad som faktiskt händer just nu i Sverige
Chalmers driver Wallenberg Centre for Quantum Technology — ett 12-årigt program med en miljard kronor i finansiering. Resultaten är inte science fiction men solida: nya qubit-arkitekturer, kvantsensorer för medicinsk diagnostik, och kvantsäker kommunikation över fiber.
Det sista är värt en egen artikel. Kvant-key-distribution över befintlig optisk fiber är på väg från forskning till kommersiell drift. KTH och Ericsson kör pilotprojekt med svenska banker.
Det är mindre dramatiskt än “kvantdatorerna kommer” — men det är något som faktiskt är på väg att hända under de närmaste 2-3 åren.
Slutsats — kalibrera förväntningarna
Kvantdatorer är på riktigt. Forskningen är spännande. Investeringarna är massiva. Och de praktiska användningsfallen kommer — men de kommer specialiserat och stegvis, inte i ett enda dramatiskt genombrott.
Räkna med att 2030 ser vi kvantdatorer användas seriöst för materialvetenskap och vissa pharmakemi-tillämpningar. 2035 kanske vi har bredare användning. 2040 är vi sannolikt i en värld där kvantdatorer är en del av vissa branschers verktygslåda — men inte universellt.
Det är fortfarande spektakulärt. Det är bara inte 2028.
